Etikett: torkning

Sländeri!

Nej, än är det vinter, men mina nya sländor får pröva sina vingar med hjälp av lite photoshoppande

En vän frågade mig häromdagen hur det stod till i ”Sländeriet”. Sländeriet är ju ett himla bra namn på min ateljé, just nu! Det knycker jag! För visst har det varit väldigt mycket sländpysslande här hemma, den senaste veckan! Två sländor har blivit till, parallellt.

Till de här sländorna har jag inte använt äkta sländvingar på samma sätt som jag gjorde med den förra. Däremot ligger dennes vingar till grund för de här. Jag passade nämligen på att gjuta av den förra sländans vingar, innan den flög vidare. Därför är de här vingarna ca 15% mindre. Så mycket krymper den här silverleran när man bränner den. Precis lagom! ..och nervernas fina linjer är fortfarande tydliga.
För skojs skull har jag nu gjort avgjutningar även av de här vingarna. Det kommer då att resultera i kopior som är ytterligare 15% mindre, o.s.v…. Det ska faktiskt bli lite kul att experimentera med. Tyvärr får jag väl räkna med att vingarnas fina detaljer kommer att bli lite mer diffusa för varje kopiering… Kanske blir det ändå något skoj i slutändan. Vi får väl se.

Vår 30-åriga gamla svamptork brummar troget på… (ett av de bästa köpen vi gjort!)

När jag har gjort föregångarna till de här sländorna har jag haft mycket mer tid på mig. Därför gjorde jag inte de här sländorna ihåliga, som sina föregångare, utan genomgjutna. Solida. Det gör dem lite smäckrare, men samtidigt tyngre.

Sländmage
Liten sländmage, med silverstämpel (999) och mitt monogram… 🙂
Här är den lilla magen drygt 750° varm!!
Jag tycker om den där sidenmatta, vita ytan på de nybrända silversakerna!
Silverblänket kommer fram först efter lite stålborstning.
…och efter borstningen är det dags för patineringsbadet. De vackra regngågsskiftningarna skulle man ju vilja ha kvar egentligen, men de skulle ändå nötas bort – om man inte täcker hela sländan med lack, vill säga… Nej, en sista puts får det bli!
Färdig!

Nu, när det inte är någon hemlis längre, kan jag lägga in ett par bilder till…
Här nedan ser ni jubilaren Janina när hon öppnar presenten som goa vänner samlat ihop till. Jag tror att sländan kommer att stortrivas hos henne!

Paketöppning



Det är bara att bryta ihop och gå vidare…

Med lödningen har jag inte kommit vidare. Det beror på att jag inte velat fortsätta innan jag skaffat en bättre brännare. Men, snart så!
Idag läste jag ett gammalt inlägg i en silversmidesgrupp på Facebook; det handlade om precis samma problem som jag har tampats med. Så här stod det: ”Japp, vissa dagar går inget som man vill, inte en lödning som gick som jag ville (lodet bara pärlade sig) och en smältning som havererade, det är bara att bryta ihop och gå vidare…” Det där uttrycket tänker jag ta till mig och göra till mitt eget! ….och nu är det minsann dags att gå vidare! 

Igår började jag med ett par nya silvervioler. De här blir mindre än de tidigare jag har gjort. 

Liten viol på torkning
Vilolen får ligga och torka på en flirtkula för att inte ligga platt

Två blivande silvervioler
Violerna har torkat, men jag har jämnat till dem med en blöt pensel. Bredvid ligger det som ska bli öglor för kedja / snöre

 

 

 

 

Fiasko!

Blommande doftranka

Nu blommar doftrankan i fönstret. Vilka vackra blommor!…och vilka ljuvliga dofter de sprider i rummet! …och, Vilken vacker form för ett par örhängen!, tänkte jag. Så jag nöp av ett par av blommorna, spetsade dem på varsin tandpetare, blandade till lite ny ”silverpasta” och penslade på ett första lager silver.

När man torkar silver som man penslat på blad eller blommor, får man inte ha för bråttom. Det går inte att använda värmetork. Då kan blomman/bladet börja skrumpna och allt blir pannkaka.
Eftersom det var rätt sent på kvällen, använde jag svamptorken…men bara för att blåsa lite…med rumsvarm luft. Det fungerade bra, så jag hann pensla på ett andra lager silver innan det var dags att gå och sova. Det här lagret gjorde jag lite tjockare än det första. 

Två doftrankeblommor...
Nu har blommorna fått två lager silverpasta och är färdiga för natten

Jag kände på mig att allt skulle gå jättebra! Inte den minsta lilla onda aning hade jag… 
Allt såg också bra ut nästa morgon, men jag förstod ganska snart att jag nog hade haft lite för bråttom. De två lagren silver som jag hunnit pensla på kvällen innan, räckte inte för att ge stöd åt nästa lager. Nu hade nämligen själva blommorna börjat mjukna lite…
Ganska snart insåg jag att det var lika bra att ”lägga ner” mitt doftranke-projekt. 

Trasiga blommor...

Trots allt är det ingen större skada skedd. De vissnande blommorna var lite sega, så de gick lätt att lirka ut ur sina silverfodral utan att de gick sönder. Med hjälp av lite vatten och en spatel har silvret blivit till användbar silverpasta igen! 😊

Misslyckade blommor blir ny silverpasta...

 

 

Saltsked

Häromdagen tillverkade jag en liten silversak på ren impuls. 
Vår dotter Siri, på tillfälligt besök i Sverige, fick en liten burk ramslöks-salt från försommarens skörd av ramslöks-knoppar. Det är så smakrikt och drygt att man bara behöver ta pyttelite varje gång. Därför behövdes hon en pytte-sked, tyckte jag. Så därför gjorde jag en sådan.

Saltsked i ramslökssalt

Eftersom flera gav saltskeds-idén ”tummen upp”,  passar jag nu på att göra några till.
Siris sked blev lite för tunn. Det fick som följd att den inte bara blev lite för bräcklig, den började också smälta lite när jag brände den med gasbrännaren. Därför har jag byggt på den med mer silverlera i efterhand. 
Sked nr. 2 gjorde jag 0,3 mm tjockare. Den började också nästan att smälta då jag brände den (det gäller att aldrig låta lågan vara stilla på en och samma plats, när man bränner så tunna saker. Det är lätt att glömma, om man tänker på annat under ett par sekunder…)!

Här bränner jag om Siris sked, tillsammans med den nya (närmast)

Nu har jag börjat på en ny sked.
Först har jag ritat och skurit ut själva formen till en plastmall.  Därefter kavlade jag ut ett lager silverlera (1 mm tjockt). Efter att ha fört över formen från mallen skar jag ut det som ska bli skeden. 

Skeden skärs ut

Som skärverktyg använde jag ett hemmagjort verktyg – en insektsnål (som jag har fixat ett handtag till)!.. Ja, en gång i tonåren samlade jag faktiskt på insekter! Jag avlivade dem med ättikseter och spetsade sedan upp dem på väldigt tunna nålar!… (Jag skäms!..men ser det som preskriberat idag, ca 50 år senare). När jag blev klokare blev dessa nålar liggandes, men här kom en av dem till användning!

Sked i formvagga

För att kunna forma skedarna tillverkade jag en liten ”vagga”, av cernitlera, där jag lätt kan forma dem. Ganska fiffigt, tycker jag själv! 🙂
Nu återstår bara torkning, finslipning, bränning och polering!

Nedbantade rockor

9 april, 2018 

Rockor är vackra varelser! Särskilt när de rör sig i vattnet! Jag satt och skissade lite på hur man skulle kunna göra smycken i form av rockor. De skulle bli rätt så breda. Därför skulle man behöva göra dem ganska små om de inte skulle bli för tunga och kostsamma. En lite smalare variant fick det alltså bli.
Här är resultatet!

Nedbantade "rockor" av finsilver

På bilden här nedan ligger de blivande örhängena på små ”pucklar”, formade av papperslera.  Det hjälper dem att få rätt form under torkningen.

Smårockor på tork
Här ligger örhängena på tork

Uppe i hörnet ser du en del av ett lock till en yoghurtburk. De är perfekta till att skära ut olika former i. Dessa har jag sedan som mallar. Sådana går ju även att köpa, men de är dyra och man kan ju inte bestämma själv vilken form man vill skapa.

Mallar av yoghurtburkslock!
Yoghurtburkslock= ”Bra-att-ha!” Därför spar jag alla yoghurtsburkslock 🙂

Agave-frön som gjutform

3 jan, 2018

Som den hamster jag är samlar jag på mig en del ”bra-att-ha”-grejer. Är det inte fina stenar, små användbara burkar, snäckskal eller vackra träbitar, så är det frökapslar. Hemma i hyllan har jag ett gäng frökapslar från olika resor. Min man ser dem som skräp, men för mig är de en guldgruva!

Nyligen öppnade jag en agavefrökapsel och upptäckte hur vacker den var inuti! Sidenglänsande med små fina tvärlinjer!…De påminde om avtryck av skalbaggsvingar! Alltså skulle man ju kunna använda dem till att gjuta små silverbaggar eller smala hjärtan i!

Första agave-smycket ligger på tork